Tag Archive for livet

Om en inte passar in

En helt vanlig man, uppvuxen i södra Sverige, har fast jobb och lägenhet i centrala Malmö bestämmer sig plötsligt för att säga upp sig från jobbet, göra sig av med lägenheten och bege sig iväg på sin första resa. I nästan ett år var han borta från Sverige och klarade sig på egen hand i sydostasien och Australien, hankade sig fram med ströjobb och en vilja att se världen och möta dess folk.

Ni har säkert förstått att mannen jag pratar om är jag själv, Michael Lind, 27 år gammal som kom tillbaka Sverige för cirka en och en halv månad sedan. Den lärdom jag fick på min resa kommer att påverka resten av mitt liv, de insikter jag fick om mig själv kommer vara svåra att ta ifrån mig och jag vill inte att de ska tas ifrån mig. Det är de jag tänkte prata om nu.

Att födas i ett västerländskt land så som Sverige gör att man förväntas en massa saker, man ska på något sätt passa in i de normer som samhället ger en och även passa in i samhället så att vi tjänar staten. Frågan är vad man ska göra om man inte passar in i det samhället. Även om man kan klara av att leva i det samhälle vi har så behöver det inte betyda att det är så man mår bäst av att leva, eller vill leva, sitt liv.

Jag skulle aldrig vilja ha ett fast jobb i 10 år eller skaffa mig ett hus med hjälp av stora lån, jag har haft de drömmarna men jag har insett att det är inte det som livet handlar om, det betyder ingenting för mig. Meningen med livet är kärlek, inte pengar. Även om nu har fått lite blodad tand av att resa vilket kräver att jag har pengar gör jag lite andra prioriteringar när jag spenderar mina pengar. Jag betalar hellre för något som gör min själ rikare än fyller ett hem med prylar.

Även när jag nu ser tillbaka på mitt liv märker jag att det har funnits sådana tendenser redan innan, att saker är mindre viktiga än upplevelser och att må bra i stunden. Jag har aldrig lyckats spara några pengar till att köpa dyra saker för. Och trots att jag alltid tyckt ny teknik är roligt har jag hellre lagt mina pengar på buss- eller tågbiljett för att träffa de som är nära mitt hjärta eller köpt lite god mat och dricka tillsammans med mina vänner. När jag var liten ville jag som de flesta ha saker och presenter men idag ställer jag mig frågan varför. Var det för att det var så samhället ville att jag skulle känna? Konsumtionssamhället.

Som sagt, 27 år gammal och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor. Betyder det att jag är förvirrad och obeslutsam eller betyder det bara att göra en karriär inte är någonting som passar mig? Jag tror på det senare. Jag är inte naiv, jag vet att jag inte kan överleva helt utan pengar om jag ska stanna där jag är, nära de jag vill vara nära, men att försöka leva med så lite som möjligt är ingen omöjlighet utan en utmaning jag ser fram emot. Undrar bara om samhället kommer att acceptera mig om jag vid 35 års ålder fortfarande inte har ett fast jobb, frivilligt.

Hur hade du sett på mig?

Jag vill göra nånting

På ett plan känns det som att mitt liv går framåt och jag har så mycket som är på gång. Men ju mer jag tänker på det så får jag också känslan av att ingenting händer i mitt liv, det står stilla. Det måste bli ändring på det, jag måste framåt.

Jag måste göra nånting.

Man får inte leva om sitt liv

Man får ibland frågan att om man fick leva om sitt liv, vad skulle man ändra på och hur skulle man vilja ha det. Vissa skulle vilja ändra platsen de växte upp på, andra skulle vilja byta ut sina föräldrar eller syskon. Kanske blir de inte behandlade som den personen de är utan som den personen föräldrarna vill att de ska vara.

Men man får inte leva om sitt liv, man kan inte göra saker ogjorda, man kan inte ändra sina förutsättningar. Man har de föräldrar man har och man måste leva med det, sen hur man gör det blir lösningen. Någon gång kommer man lämna sina föräldrar och då kan man känna sig fri.

Ibland kan man fundera på vad man skulle göra om man hade en miljon, tio miljoner och så vidare. Så mycket bra man kunde gjort, så många problem man kunde löst. Problemet är att miljonerna aldrig kommer utan arbete. Men här man kan ändra sina förutsättningar, i stort sett alla har möjlighet till att komma åt den där miljonen. Det handlar om kunskap, disciplin och tid.

Detta inlägget handlar inte om hur man ska kunna tjäna en miljon för det vet jag inte, inte konkret. Det handlar mer om att man måste leva med det man har, man måste arbeta med det man har. Alla har olika förutsättningar och det är utifrån dem vi måste leva, sen kan de förutsättningarna ändras under livets gång på grund av vad vi gör eller vad som händer runtomkring.

Dra nytta av allt du kan som till exempel vidareutbildning, extrauppgifter på arbetsplatsen, en ny vän och allt annat som kommer längs vägen. Allt och alla kan hjälpa dig att ändra dina förutsättningar.

En annan viktig del är att ha roligt. Om man skrattar och har roligt så mår man bättre och orkar med sig själv och de utmaningar man står för. Jag vet att det är en klyscha men, carpe diem. Det är sant.

Livet känns ibland orättvist, speciellt för vissa. Släpp hur det kunde ha varit och fokusera på hur det är, vad du har och vad du kan göra.

Man får inte leva om sitt liv, det är det som är grejen.